Om baptism
Idag hävdas ofta att Baptismen saknar gemensamma trosbekännelser och centralt styrande dokument. Och det är historiskt sant så tillvida att baptisterna var så fokuserade på Bibeln som Guds ord att man inte ville ha någonting utöver Skriftens ord att förlita sig på. Men
i den tidiga baptismen i Sverige framställdes det flera trosbekännelser för att förtydliga vad den unga rörelsen stod för. F O Nilsson skrev en trosbekännelse efter tysk förebild. En annan skrev den ledande baptistteologen Anders Wiberg efter amerikansk förlaga. Wiberg var då föreståndare för Stockholms Baptistförsamling(d.v.s. Norrmalmskyrkan idag!). I denna roll var han också inofficiell missionsföreståndare för baptiströrelsen i hela Sverige. Här publicerar vi en moderniserad variant av den ganska bortglömda baptistiska trosbekännelsen i 12 punkter för de svenska baptisterna från 1856 som senare antogs av årskonferensen 1861 och därmed blev normerande. Den är mycket intressant att jämföra med dagens baptistsamfund för att fundera över skillnader och likheter då och nu. (Kursiv text är ursprunglig.). Läs mer om detta ämne på bloggen "Svenska Baptisters bekännelse 1861"(länk).
Trosbekännelse
Var alltid redo till att svara var och en, som begär skäl till ert hopp; och det med saktmodighet och fruktan. 1 Pet. 3 v.15
1. Vi tror att både det Gamla och Nya Testamentets heliga Skrifter (de vanligen så kallade Apokryfiska Böckerna ej innefattade) äro af Gud ingivna samt utgöra den enda och fullkomliga regeln för vår kristliga tro och vandel.
2. Vi tror att det är blott En levande och sann Gud - som är en Ande, oändlig i alla fullkomligheter -; som har skapat, uppehåller och regerar all ting -; och som uppenbarat Sig uti tre jämlika personer, Fadern, Sonen och den Helige Ande.
3. Vi tror att den första människan, Adam, var skapad helig, efter Guds avbild, men föll genom frivillig överträdelse av Guds lag uti ett tillstånd av synd och död; och som följd därav att alla hans naturliga efterkommande har ärvt hans fördärv; sakna all vilja att omvända sig till Gud, och förmåga att fullkomligt hålla Hans lag; samt äro därför skyldiga till Guds vrede och eviga straff.
4. Vi tror, att vår Herre Jesus Kristus, som uti sin person förenade en sann Gudom med en sann mandom, har genom sin fullkomliga lydnad för Guds lag och sin försoningsdöd öppnat för alla en väg till återlösning och frälsning ifrån detta förtappade tillstånd; samt att var och en, som av hjärtat tror på Honom, blir delaktig av denna återlösning och frälsning, utan någon egen förtjänst eller värdighet.
5. Vi tror, att Evangelium - det är, det glada budskapet om den salighet som genom Kristus är förvärvad, bör predikas för alla varelser; att var och en, som hör Evangelium, är pliktig att bättra sig - det är, med en hjärtlig sorg inför Gud bekänna samt övergiva sina synder - och på samma gång tro på Kristus såsom sin ende och alltillräcklige Frälsare; - samt att var och en, som vägrar att göra detta, därigenom ådrar sig en desto svårare fördömelse.
6. Vi tror, att alla de som blir saliga har av Fadern blivit givna åt Sonen och i Honom utkorade till salighet och barnaskap förrän denna världens grund blev lagd; att utkorelsen, under det den står i full överensstämmelse med människans frihet, omfattar alla medlen i förbindelse med ändamålet; att de trognas framhärdelse i tron på Kristus är det utmärkande kännetecken som åtskiljer dem ifrån ytliga Kristi bekännare; samt att vi bör med yttersta flit söka att erhålla förvissning om vår egen utkorelse.
7. Vi tror, att det är den Gudomliga lagens ändamål att vara: 1) en tygel för de ogudaktiga, till att avhålla dem ifrån utövandet av allt deras hjärtans onda uppsåt ; 2) en tuktomästare att bringa syndare till Kristus, i det att den förehåller dem Guds rättvisa fordran och Hans vrede över synden, visar dem deras oförmåga att uppfylla denna fordran, och sålunda hos dem uppväcker behovet av nåd och syndernas förlåtelse ; 3) en regel för de trognas vandel, att efterföljas i det Nya Förbundets anda; - samt att lagen i och för dessa bruk bör inskärpas hos alla.
8. Vi tror, att Dopet bör meddelas endast åt sådana, som själva har avlagt en sannolik bekännelse av en levande tro på Kristus; att det blir tillbörligen förrättat endast genom hela människans neddoppning i vatten; samt att det bör föregå upptagandet i Församlingens gemenskap och deltagande i Herrens Nattvard.
9. Vi tror, att en ordentlig Kristi Församling är ett samfund af troende och döpta kristna, som har med varandra ingått förbund att hålla allt vad Han har befallt: att uppehålla offentlig Gudstjänst; att under den Heliga Andas ledning utvälja ibland sig själva herdar eller tillsyningsmän, och tjänare; att iaktta Dopet och Herrens Nattvard; att utöva kristlig församlingstukt; att befrämja Gudsfruktan och broderlig kärlek; och att bidraga till Evangeliets allmänna utbredande; - samt att var och en sådan församling är ett oberoende samfund, fritt uti sitt förhållande till alla andra kristna församlingar, och erkännande Kristus allena såsom sitt Överhuvud.
10. Vi tror, att den första dagen i veckan av de Apostoliska församlingarna hölls helig såsom Herrens Dag, i stället för den judiska Sabbaten, samt att vi på denna dag i synnerhet bör församlas till allmän Gudstjänst och öva oss i Gudaktigheten.
11. Vi tror, att den världsliga Regeringen är av Gud förordnad, och håller oss förpliktade att ära och bedja för dess ämbetsmän, samt i allting lyda dess lagar, såframt de icke tydligen strida emot Kristi lag.
12. Vi tror, att denna värld skall få ett slut; att vår Herre Jesus Kristus på den yttersta dagen skall åter uppenbara Sig på jorden, uppväcka de döda ifrån deras gravar och hålla en allmän dom, uti vilken alla ogudaktiga skola bli oåterkalleligen fördömda till evigt straff, men alla trogna och rättfärdiga högtidligen få ta besittning av det rike, som är dem tillrett ifrån världens begynnelse.
Källa: Svenska Baptistsamfundets Historia, Del 1. Av N.J Nordström 1928.
